sårbar

den som vill överleva väljer den lättaste vägen egnom att omge sig av många vänner som älskar den. medan den som skiter i livet tar avstånd för att vara själv där den är mer sårbar. jag är nog någonstans emellan. jag har många vänner som säger sig älska mig men samtidigt väljer jag bort dem för att få vara ensam gråta i tystnaden och i mörkret helt själv. bortglömd av alla. ibland behöver man bara vara ensam i de tysta. men ändå ha någon som håller och när man gråter. utan att säga ett knyst bara låta en ligga i famnen och finnas. just nu är ja inne i en väldigt sårbar period. ja har det jobbigt hemma med familjen och sådant skite. känns som om jag tar avstånd från alla. vill inte lägga de jobbiga på någon utan ha det själv. undra hur ja ska palla... suck... aja ¨får försöka överleva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0