maggie92

inatt när ja sov. eller asså månda natt till tisdag så hade ja en mardröm. ni kanske bara tänker ja ha en sen då... men för mig var de ett dilemma. ja ska vara hos min pappa i helegn vilket ja har en stor klump imagen inför. mamma kommer inte finnas i stockholm. åker freda kommer hem på söndag. *hjälp*
allting kändes okej till en början. jag trodde ja och pappa skulle kunna umgås... men NEJ... hans tjej och hennes dotter Emma tror ja hon hette ska komma och bo hos han. pappa har ingen extra säng utan snacka om att han skulle försöka fixa en. suck..... men nu helt plötsligt till mamma sa han ja behövde ha med mig en egen madrass... asså vilken jävla pappa.... och ja ska sitta och åka ut till jävla jordbro med madrass o grejer o kläder för helgen helt själv. ja kommer bli isolerad. får inte träffaa vänner och måste med på ett jävla museum som ja va tre gånger på förra året. finns ingen utväg. allt dett har gett mig ont i magen. går omkring är orolig. kommer pappa dricka, blir det bråk, kommer han säga som han brukar.... hur kommer allt sluta. alla säger ja inte ska oroa mig utan ta det som de kommer. lätt för dem att säga. testa att ha levt som ja gjorde i fem och och sedan bli övergiven och sen försöka passa in igen och bli accepterad fast man lämnade ens egen förälder. finns det något mer svikande ett barn kan göra en att lämna sin förälder... ja borde stannat och ställt upp och funnits för pappa.

aja åter till min mardröm ja hade i natt... det var hemskt vaknade kallsvettig och ont i hela kroppen. hela drömmen kändes så verklig när jag vaknade. ni kanske inte tycker den verkar hemsk men här kommer det...

jag drömde att min mobil ringde och jag svarade..

"-hallå?" (jag)
"-hej.." (pappa)
"-ja men hej. får ja gå på bio på lördag?" (jag)
"- nej, erkänn du vill bara ha mig för dig själv.." (pappa)
"-nej, jag vill bara gå på bio med en kompis.." (jag)
"-men erkän bara, du vill bara att jag ska vara med dig och inte någon annan" (pappa)
"-ja,nej, eller kanske jag vet inte!!! sluta jag vill bara gå på bio med en kompis!"(jag)
"-du är så jävla egoistisk!! kan du inte bara erkänna nu din patetiska unge!!" (pappa)

drömmen slutade där med att jag försökte slänga på telefonen men misslyckades gång på gång och han upprepade orden hela tiden att jag var självisk och egoistisk och inte tänkte på någon annan en mig själv. bara för ja ville ha tid själv med min pappa att hitta på något. äta midda se bio eller bara mysa... så var ja egoist. när ja vakna grät jag och ville ta livet av mig. allt kändes så jävla verkligt. var tvungen kolla min mobil. HAN HADE INTE RINGT!! det var så skönt att se att de ej var så. kunde liksom andas ut...

oron om helgen finns fortfarande kvar och allt dett ställde till hela min dag. ja har varit jätte känslig och mamma sa en sak till mig i dag som fick allt att kracha... jag gräät i 3 timmar mins.. men ingen fick veta, ingen fick hålla om. ville bara gråta. fast det igentligen var de jag behövde. bli omhållen, känna kärlek och värme. men orkade inte med mamma och inte familjen. efter att blivit sviken i skolan och av min allra bästa ven orkade jag inte mer. nu ska ja försöka sova lite inatt och hoppas inga mardrömmar kommer. så ha de gött... blir nog ett inlägg till först bara.


kramar magda...

P.s

önskar ja våga ge min blogg adress till pappa men han skulle gå itaket...

D.s