vf ska jag respektera gamla om dom inte respekterar mig?

i går var jag på badet i högdalen så var de någon som var där mellan 12-13:30 så lär ni veta vem jag är.
det var jag som började skrika på den gamla kärringen.. jag är vanligt viss väldigt snäll mot gamla, jag reser på på bussen och frågar om dom vill sitta, jag håller upp dörar och jag säker tack. så varför ska inte dom va snälla tillbaka. dom bara klagar på att ungdommar förstör och att vi inte lyssnar och massa sånt skit. dom drar alla över en kam. jag har alltid sagt tack när någon hållt upp en dör eller  liknande. men när Fan ska man få ett tack tillbaka? inte ens dom gamla kan säga tack och när jag var liten fick jag lära mig att det hanldade om att vara artig. har inte
dom lärt sig det? fick man göra som man ville och klanka ner på vem man ville på den tiden. utifrån dom filmer jag sett så tror jag inte det. men men åter till i går på badet..

jo dom hade tagit bort avspärningarna för motionssim och snabbsím så att det var lek i hela bassängen för dom öppnadet hopptornet. därför flyttade  jag mig längst bort (där det var motionsim innan)  så ingen skulle hoppa på mig för jag stog på kanten ( avsattsgrejorna). dom simmade fortfarande motionsim där fast det skulle vara lek. men det acceptera jag så jag väntade på att alla hade simmat in till kanten där jag stod och simmat en bra bit bort åt andra hållet. så jag respekterade dom. men när jag e på väg att dyka min sissta gång för att sedan simma till den bortre stegen för att gå. så kommer det en jävligt ful tant och och med en mycket otrevlig röst fräser  " kan du inte hoppa någon annan stans. vi simmar faktiskt här".  och jag tyckte inte det var någe trevligt sätt att säga det på.. hon kunde frågat snällt så hade inte jag behövt bli så sur. men jag svarade i alla fall  " ser du inte att dom har öppnat hopptonet och  tagit bort avspärrningarna?". hon stannade inte och prata och det gjorde mig mer su för hon simma liksom i väg.. hon sa " ja men vi simmar här". jag blev bara så sur.  så jag halvskrek " jävla kärring". men sånt händer sedan dök jag och simmade snabt och enkelt fram framför  henne. ställer mig upp och lossas halka så jag skvätter vatten på den pryda lilla tänten som inte blött sitt hår. de ända hon säger är "oj så sur man kan bli". men om hon tänker sig för kankse hon förstår. på den grunda sektionen lekte det hur mycket små barn som hälst och hoppa med mera. men problemet är att dom har föreldrar med sig. det hade inte jag. därför var det lättare att gå på mig. men hon visste inte hur mitt humör är. men men jag ledsnade på hennes omogna sätt att bete sig så jag gick  och duscha med anneli ( min syrra). det roliga var att när vi duschat klart kom den sura kärringen. hon stirrade som  fan på mig och anneli. men vi brydde oss inte. i omklädnings rummet stog en tjej på en stol under hår torken och nådde inte till knappen. hon var väll så där 4-6år. och tänten säger  " oj lilla vännen, når du inte upp. vill du ha hjälp?" jag fattar inte att hon kan va så snäll mot henne men inte mig? vad är skillnaden att den lilla  flickan har föreldrar. jag brydde mig inte. och jag och anneli gick i stället.

den sura tanten / kärringen kan fan få vara sur om hon vill. men fan inte på mig, för jag har inte gjort henne någe.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0