maggie92

jag vet hur ja skrivit om att allt har en lösning och att det blir bättre.
dock börjar jag fan tvivla på mig själv.
hur kan jag påstå det finns en lösning?!?
har jag sett någon?!?
nej.... och till mitt patetiska fjoll liv kan det knappast finnas någon heller.
så förlåt för mina stora jävla lögner om att det kan bli bättre....
det hjälper inte var man bor, om  man slutar röka eller inte, inte ens om man e nykter blir säker bätttre.
bättre att dricka så man glömmer, röka för att sänka ångesten och kunna sova.
folk blir inte mer eller mindre nöjda. röker ja e dom åtminste sur på det och inte att jag bara har 4 vg och 1mvg och resten g... så de e väl posetivt antar jag. faan va ja har ljugit för mig själv och er. förlåt.... jag sa jag började vakna ur min fantasi värld och inse hur det igentligen var.... så faan heller. kanske för en månad eller två men sedan var man där igen... hur kan man vara sådum?!?
jag orkar inte ljuga för mig själv mer. mitt liv suger.... okeej det finns dom som har det värre och det finns det alltid.... men allt handlar om indeviden vad just du klarar av... och jag klarar inte av det här!!!

jag har levt med en lögn hela mitt liv... en förhoppning om att man ska hålla sitt ord även om det aldrig sker. jag är uppväxt på en lögn. jag älskar dig gumman: betyder.... 
" nu har jag sagt det var glad och försvin nu jag orkar inte med dig " .......
vi åker till stranden betydde alltid..... du får vänta och se hur pappa haft det på jobbet. om han är glad eller inte......
eller hopp om att åka båt men det blir aldrig av... och sen undrar folk varför jag inte alltid gör det jag säger.... jag vet jag kan bli bättre men orkar inte... lever kvar med mitt tomma förflutna med ouppklarade frågor om varför ´de gjorde såhär mot mig......... tror inte jag kan klara av något förens jag löst mitt förflutna..... måste våga stå upp mot mamma, pappa, farmor, farfar, pappas alla tjejer, min kusin hennes föräldrar...... det är mycket man måste tatag i för att komma vidare och jag är trotts allt 16 år 17 snart..... jag är inte redo..... nästa år blir jag 18 var tar jag vägen då? ´jag fick aldrig vara barn den tiden jag skulle och nu ska jag helt plötsligt vara en stor nästan vuxen tjej? nästa år blir jag myndig, ska ut i det verkliga livet. klara av problem när jag inte ens klarar mitt liv?
snacka om patetiskt..... ja förstår er som ser mig som en fjortis... håller helt med er.. liksom shit!!!
vakna ur din prinsessdröm......... 



familjens tönt eller vad!!!

hon föddes, hon levde men är för feg för att ta sitt liv fast hon borde......