fortsättning i går....
ja då alla som gått o väntat på fortsättningen från igår här kommer deen. trevlig läsning...
ja som sakt jag skrev i går. jag har mycket tankar hit och dit. jag vet ej längre hur jag ska orka. jag får inte en enda lugn dag hela tiden ska det hända något nytt. ärlig talat dte ända jag vill göra nu är att hoppa skolan, sova och bara låsa in mig bort från allämnheten. jag orkar fan inte med någon. min vänner jo jag vet att de finns men samtidigt vågar jag inte släppa in någon så pass nära mitt liv så jag bottar hela min insida villket jag skulle behöva. förr var de ¨få gånger ångesten verkligen slet tag i mig, men nu kommer det allt oftare. gångerna blir tätare o hårdare varige gång. vad gör man när man inte längre orkar fortsätta. jag vill att det ska bli bättre. den lilla glada tjejen i mig försvinner längre och längre in i mitt mörker för varige dag som går. jag gör saker som jag ångrar men antar att alla gör det men mina misstag bara upprepas dag efter dag i mitt huvud som en film. och för att glömma det som hänt eller bara få försvinna gör jag bara värre saker. jag bara väntar på den dagen då allt kommer krascha. jag vill inte heller lägga allt det jobbiga på mina vänner. jag vet att de vill kunna ställa upp och finnas där för mig. men samtidigt, vill jag ej skrämma i väg dem så jag blir själv. villa bara stänga in mig få sova resten av mitt liv. jag vill inte att andra ska må dåligt pågrund av mig, att mina vänner ska känna sig dyngda av mina problem. vill inte besvära dem i min närhet. jag vill ha någon att älska. att hålla mig fast vid. någon att ÄLSKA på RIKTIGT... någon som älskar mig för den JAG är. någon som stannar fast jag får mina små utbrott på ingenting, som ger mig tiden att klara av mitt beroände och sluta. ger mig platsen att andas och samla mina tankar låta mig komma till han/henne. jag vill känna mig betydelse full. veta att någon behöver mig. att jag gör någon nytta just nu känner jag mig bara ivägen för alla som om jag är överflödig och inte behövs. det var så skönt. i går när jag fick värsta ångest atacken på länge och bara skicka ett sms till Johanna och sa att jag snart ger upp att jag inte orkar. det han inte ens gå en sek så ringde hon. vi pratade så länge om allt och ingenting. det är inte alltid jag måste snacka om det som hänt utan bara varva neer och snacka om vardagen. asså utan dig Johanna hade jag aldrig orkat. jag känner mig överflödig men du får mig att känna mig betydelse full. jag älskar dig så otroligt mycket.. tack sandra o lisa oxå... och alex du har fått mig att inse hur mycket jag kan lära av livet. tack för att du finns och att jag fick ha dig i 1 år och 3 månader. det var den mäst lärorika tiden i mitt liv. kram på alla mina vänner.
är rädd att älska någon......
vill ej bli lämnad...................................
ja som sakt jag skrev i går. jag har mycket tankar hit och dit. jag vet ej längre hur jag ska orka. jag får inte en enda lugn dag hela tiden ska det hända något nytt. ärlig talat dte ända jag vill göra nu är att hoppa skolan, sova och bara låsa in mig bort från allämnheten. jag orkar fan inte med någon. min vänner jo jag vet att de finns men samtidigt vågar jag inte släppa in någon så pass nära mitt liv så jag bottar hela min insida villket jag skulle behöva. förr var de ¨få gånger ångesten verkligen slet tag i mig, men nu kommer det allt oftare. gångerna blir tätare o hårdare varige gång. vad gör man när man inte längre orkar fortsätta. jag vill att det ska bli bättre. den lilla glada tjejen i mig försvinner längre och längre in i mitt mörker för varige dag som går. jag gör saker som jag ångrar men antar att alla gör det men mina misstag bara upprepas dag efter dag i mitt huvud som en film. och för att glömma det som hänt eller bara få försvinna gör jag bara värre saker. jag bara väntar på den dagen då allt kommer krascha. jag vill inte heller lägga allt det jobbiga på mina vänner. jag vet att de vill kunna ställa upp och finnas där för mig. men samtidigt, vill jag ej skrämma i väg dem så jag blir själv. villa bara stänga in mig få sova resten av mitt liv. jag vill inte att andra ska må dåligt pågrund av mig, att mina vänner ska känna sig dyngda av mina problem. vill inte besvära dem i min närhet. jag vill ha någon att älska. att hålla mig fast vid. någon att ÄLSKA på RIKTIGT... någon som älskar mig för den JAG är. någon som stannar fast jag får mina små utbrott på ingenting, som ger mig tiden att klara av mitt beroände och sluta. ger mig platsen att andas och samla mina tankar låta mig komma till han/henne. jag vill känna mig betydelse full. veta att någon behöver mig. att jag gör någon nytta just nu känner jag mig bara ivägen för alla som om jag är överflödig och inte behövs. det var så skönt. i går när jag fick värsta ångest atacken på länge och bara skicka ett sms till Johanna och sa att jag snart ger upp att jag inte orkar. det han inte ens gå en sek så ringde hon. vi pratade så länge om allt och ingenting. det är inte alltid jag måste snacka om det som hänt utan bara varva neer och snacka om vardagen. asså utan dig Johanna hade jag aldrig orkat. jag känner mig överflödig men du får mig att känna mig betydelse full. jag älskar dig så otroligt mycket.. tack sandra o lisa oxå... och alex du har fått mig att inse hur mycket jag kan lära av livet. tack för att du finns och att jag fick ha dig i 1 år och 3 månader. det var den mäst lärorika tiden i mitt liv. kram på alla mina vänner.
är rädd att älska någon......
vill ej bli lämnad...................................
Kommentarer
Trackback
